livetenligtcaroline

Vad är det jag väntar på egentligen? Halv sex på morgonen, och jag är uppe och väntar på att han ska höra av sig. Varför, vad skulle det spela för roll? Det är redan klart vad han inte vill! Varför skulle han vilja? Det finns ju inget, som han sa.

Han sa också att han inte var säker, och att vi borde ses. Det kan vara ett gott tecken, eller ett varningstecken som jag borde lyssnat till.

Note to self: Han vill inte, han känner inget. Gå vidare, han är inte värd det! Du kan inte bli sårad igen, du är inte stark nog.

Nej, jag är inte stark nog. Jag är inte den jag var, jag kan inte stå på mina egna ben som innan. Halv sex på morgonen, lördag morgon,  och jag gråter så det bränner i ögonen och på kinderna.

Gud, du vet att jag inte är stark nog. Låt honom komma till mig, låt honom vara den som leder oss framåt. Jag ber för ett gott slut och jag lägger det i dina händer. 

make it right :*